Holavedens blogg har flyttat

Gå till holaveden-blogg.se för er dagliga dos av oss. Glöm inte att uppdatera era bokmärken.
På förhand såg det ut att bli ett starkt och stort startfält. Succén under långfredagen hade spridit sig och deltagarrekordet var ett faktum - på pappret. Det usla vädret gjorde att fler och fler kastade in handduken. 4 kaxholmssöner och en norrlänning (bosatt i just kaxholmen) dök tillslut upp och trotsade Aprilvädret som kom i Maj. Hårt virke i löparna från bygden med andra ord. 

Foto: Olof Lundin

Starten gick och det kändes mer som vattenpolo än banlöpning. Undertecknad satte alldeles för hög fart inledningsvis och första kilometer gick på 3 minuter blankt, om inte under.. 
Oskar glider om och det skvätter grus upp i näsborrarna. Har häng på ryggen ett par varv men sega ben och allmänt oinspirerad gör att jag släpper tillslut. Oskar är starkare idag. Känner mig inte så ansträngd rent konditionsmässigt men benen är inte på hugget. Upp till 3e kilometern går det relativt snabbt men sedan tappar jag tempo. Riktigt blött och lerigt i svängarna och trots ordentliga dubbar under skorna slirar man alldeles för mycket för att det ska vara optimalt. 

Själv går jag i mål på 16:55 och Oskar är 6 sekunder före och Palle springer in på 19:32. Snabbare underlag och piggare ben så går det kapa ett par sekunder är jag övertygad om. Så länge jag inte ramlar ihop och känner mig kräkfärdig efter målgång kommer jag inte vara nöjd med tiden. Men idag gick det inte snabbare helt enkelt. 

Foto: Olof Lundin

Foto: Olof Lundin


Foto: Olof Lundin

Foto: Olof Lundin

Foto: Melinda Öhrn 

Kaoset som utspelar sig 3 minuter efter målgång är legendariskt. Korvarna var just färdiggrillade och himlen öppnar sig totalt. Kräkregn som vissa kallar det. Kaffe, kaka och korv med bröd intogs under ett partytält. En fin avslutning på en fin löpardag. Speeden verkar infinna sig inför Eksjö och teamet är sammansvetsat. 2 veckor kvar till den hårda bataljen men först ska Göteborgsvarvet springas. 


Adjö / arvid