Holavedens blogg har flyttat

Gå till holaveden-blogg.se för er dagliga dos av oss. Glöm inte att uppdatera era bokmärken.
05.50, klockan ringer. Sambon lämnar sängen med militärisk disciplin medans jag famlar efter snoozeknappen. Jag tänker att jag tar igen tiden på mina effektiviserade morgontoalettbestyr. Sagt o gjort, 06.25 letar GPS-klockan efter sateliterna medans löpskorna åker på. Med en lite ryggsäck som knappt rymmer matlådan och mobilen börjar morgonstelt springa ner mot Strands gård och vidare mot det långa motlutet Brunstorp. Här brukar trumpojken glida förbi på väg ut med frukt till kontor runt om i länet. Många passerar nog och stör sig på dendär hurtiga tightsklädda rödtotten som springer längst vägen men det skiter jag fullständigt i, för detta är livet. Vik upp på stigarna i Brunstorp och låt fettförbränningen gå för högvarv uppför bergssidan och njut av havet av blommor som nu pryder vår hembygd. Väl uppe på berget så är det bara att surfa. Sakta men säkert ska höjdmetrarna tappas. Jag passerar arenan för kommande MTB-EM, skidgångsbacken, mera småstig, nerför berget. Förbi stadsparken där några ekar fick stryka på foten förra året då motorsågsstinna arbetare va i faten, tydligen blev det inte riktigt som dom tänkte. Stämpelkortet i klockan och nybryggt kaffe. Det blir återigen en bra dag på bolaget. Än bättre blir det när dagen får avslutas med ännu mer stiglöpning på vägen hem.
05.50, klockan ringer. Sambon lämnar sängen med militärisk disciplin medans jag famlar efter snoozeknappen. Jag tänker att jag tar igen tiden på mina effektiviserade morgontoalettbestyr. Sagt o gjort, 06.25 letar GPS-klockan efter sateliterna medans löpskorna åker på. Med en lite ryggsäck som knappt rymmer matlådan och mobilen börjar morgonstelt [...]

Hubbes hyllning

Publicerat i: Allmänt, Arvid
Mitt liv kan kategoriseras i tiden före och efter jag blev vän med Hubbe på Facebook. Det är som att läsa en blogg som liveuppdateras ständigt. Såhär skrev han efter årets landsjön runt. Fina ord som jag kommer ta med mig. Landsjön runt 2016-04-25 ÖIS mot Vista var det vid varje rast i låg och mellanstadiet, i adelswärdska skolan så fanns det [...]
 
Jag älskar debatt.
Det är först i en diskussion jag verkligen börjar respektera än annan människa.
Det blir utveckling av det.
 
Sen finns det dom vars åsikt sitter stenhårt, de viker inte en tum.
Dom säger negerboll om en negerboll för det har dom alltid sagt.
Någon säger att dom blir ledsna av att han säger så och undrar om han kanske kan säga något annat?
Men det går inte, för det heter ju det negerboll.
Alltid sagt så.
Utvecklingen står still och någon blir ledsen.
 
Hur är det med sockret egentligen?
Det är ren skit.
Sockerkedjor bär med sig vitaminer och mineraler som behövs i människomaskineriet.
Vit raffinerat socker bär inte med sig några vitaminer eller mineraler de är sk tomma kalorier.
I nedbrytningsprocessen får den hämta, ja ni hör ju själva ren skit.
Har man ett tomrum att fylla så är sand bättre än lera.
Men det är gött. Ta en kaffe chokladbit och blicka ut över en ny slodad betongplatta medans solen bryter molnen och en koltrast promenerar på gräsmattan förbi.
Livet liksom.
 
På bästa sätt satt jag hos några vänner en fredagskväll.
Det blev årets första nubbe till några inlagda silfilér sen hade en talang svängt ihop en bönröra som åts på ett rostat bröd som ströks med en rå vitlöksklyfta direkt efter rostning sedan sparris,salladslök, vita bönor, feta ost.
Det var gött.
Det blev några glas selvarosa, det bejublade rödvinet.
Sen blev vi sittande i salongen ja och han djupt inne i prince genialitet medans damerna samtalade i ett avlägset hörn.
Det blev några glas whisky, som sig bör.
Jag blev rätt full faktiskt, men det var nära, vi kunde gå hem.
Det var nästan ljust då.
Livet liksom.
 
Det var likadan sprit som Lasse hade i blodet när han våldtog sin dotter när hon precis hamnat i puberteden.
Eller som Jonny låg avdäckad av i soffan när Erik satt på golvet i nerbajsad blöja när Mona öppnade dörren med matkassar i händerna efter jobbat kvällsskift i äldrevården.
Ingen är fri från skuld.
Samuel hatade sin feta spegelbild så innerligt att hela livet blev ett enda långt helvete.
Kerstin joggar tre kvällar i veckan men badar inte offentlig för är det något hon skulle byta bort om hon kunde så är det hennes feta lår.
 
Människan är lat och det har givit oss utveckling.
Men guds första förolämpning är genetiken.
Alla är annorlunda och det är gött och vi behöver inte säga negerboll.
Det utvecklas bort.
 
 
 Jag älskar debatt.Det är först i en diskussion jag verkligen börjar respektera än annan människa.Det blir utveckling av det. Sen finns det dom vars åsikt sitter stenhårt, de viker inte en tum.Dom säger negerboll om en negerboll för det har dom alltid sagt.Någon säger att dom blir ledsna av att han säger så och undrar om han kanske kan säga något [...]
Visa fler inlägg